Att kategorisera tiotusentals produkter i ditt eget kategoriträd för hand går inte. Automatisering kan dock göra mer skada än nytta om den bygger på fel principer.
Regler utifrån ord i namnet är en fälla
Regeln ”står det en siffra och g i namnet är det ett spinnbete” placerar ett par wobblers rätt och tusentals spön, feederkorgar och sänken fel. Ordet ”Fluoro” i namnet på ett bete är en färg, inte en fluorocarbonlina. ”X8” är en nappalarmsmodell, inte en 8-tråds flätlina. Sådana fel är osynliga: produkten är kategoriserad, bara fel, och ingen märker det.
Produkttyp, inte ett enskilt ord
Först måste du avgöra vad produkten är (spö, feederkorg, bete) och först därefter var den hör hemma. Färg, modell, vikt och längd är attribut. Material kan vara en typ om marknaden delar in sortimentet så, till exempel fluorocarbonlinor.
Flera belägg i stället för ett
- leverantörens kategori (om den är enhetlig),
- samma EAN hos referensbutiker och deras kategori,
- definitionen av din kategori: vad som hör dit och vad som inte gör det,
- likhet med produkter som du redan har bekräftat.
Kategorisera automatiskt bara när minst två belägg stämmer överens. Lämna resten till granskning, grupperat efter leverantörens kategori, så att ett beslut löser hela gruppen.
Se upp med blandade grupper
Leverantörskategorin ”Rods” kan innehålla både spön och reservtoppar. Skickar du hela kategorin till ”Spön” hamnar topparna där också. Kontrollera därför att produkterna i gruppen är av samma typ innan du kategoriserar hela gruppen på en gång.
Mät precisionen
Utan mätning vet du inte om kategoriseringen fungerar. Ha ett verifierat urval av produkter och jämför regelbundet. När precisionen sjunker, växla automatiken till enbart förslag.